Sökresultat:
4934 Uppsatser om Meningsfullhet och socialt stöd. - Sida 1 av 329
"Man måste vara motiverad annars går det inte"- En longitudinell intervjustudie av teknologstudenters motivation
Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd.
En meningsfull tillvaro : En studie om äldres känsla av meningsfullhet genom hemtjänstens verksamhet
En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .
Att leka med kompisar är det bästa som finns på fritids : Barns perspektiv på fritidshemmets meningserbjudande
Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..
Människors erfarenhet av socialt stöd : - en fallstudie av aktivitetshus
Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.
Meningsfullhetens fundament : En granskning av daglig verksamhet på behovsteoretisk grund
Enligt socialtjänstlagen är syftet med daglig verksamhet att hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på en vanlig arbetsplats, vilket dock är ett mål som mycket sällan infrias. Daglig verksamhet skall även bidra med en meningsfull sysselsättning. Syftet i uppsatsen är att granska daglig verksamhet utifrån  teorier  om  meningsfullhet,  samt  utifrån  upplevelsen  av meningsfullhet  i  sysselsättningen  hos  personer  som  har  daglig verksamhet. I teoridelen resonerar vi att meningsfullhet kan förstås genom behov, varpå vi granskar behovsteoretiska resonemang. Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket vi löser genom att framföra en egen teori som kombinerar en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen av meningsfullhet hos brukare inom daglig verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen, och utgör sedan det underlag som vi använder för att granska daglig verksamhet. Vi kommer fram till att idén med daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte går att generalisera till hela målgruppen. Detta resulterar i att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning, även i stort misslyckas med att bidra med meningsfull sysselsättning..
Jag vill, jag vet, jag kan - en studie om betydelsen av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i undervisningen
Studien tar sin utgångspunkt i Antonovskys salutogena teorier och begreppet KASAM. KASAM-begreppet innehåller tre komponenter ? meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Dessa kopplas till skolans värld genom undersökningens syfte, som är att ta reda på om eleverna känner tillit och delaktighet i sin lärandesituation och om detta i så fall påverkar deras Känsla av sammanhang i skolan utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med utgångspunkt från detta syfte formulerades följande problemställning: Finns det samband mellan elevernas självtillit, deras uppfattning av delaktighet i skolarbetet och deras upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet? Studien genomfördes i en nordvästskånsk kommun under hösten 2006.
Att åldras i dagens samhälle : Upplevelsen hos personer 80+ av att åldras i det ordinära boendet med fokus på meningsfullhet
Under årtusenden har en ambivalent men mestadels negativ inställning till äldre och åldrande dominerat. Idag då ungdomlighet, effektivitet och produktivitet är de egenskaper som eftersträvas ska vigöra vad vi kan för att bromsa åldrandets naturliga process. Som den demografiska utvecklingen ser ut nu ökar medellivslängden samt andelen personer över 65 år. Detta medför att en tredjedel av befolkningen kommer att vara ålderspensionärer inom några år och andelen 80+ med hjälpbehov kommer att öka. Syftet med den här studien var att genomföra halvstrukturerade intervjuer med personer i ordinära boenden som var över 80 år.
Pockar på din uppmärksamhet : En studie av recensionscitat på pocketböckers omslag
Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.
Hög arbetsbelastning i socialt arbete med ungdomar : en kvalitativ intervjustudie
Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare från två olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider) och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar.
Personen Professionen & Staden - om det sociala arbetes roll i en socialt hållbar (stads)utveckling
Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.
Arbetsmiljö och arbetsvillkor : - en studie om stress
SammanfattningVi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer.
Den sista resan tillsammans : Närståendes behov av stöd
Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor.
Meningsfullhet i Gymnasieskolan : En kvalitativ undersökning om gymnasieelevers motivation
Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egenuppfattning om vad som gör ett skolämne meningsfullt i gymnasieskolan. Dettagenomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från engymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriserassedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivationoch prestationsmotivation.Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hosgymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas.Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta ochanvändning var viktigast för en aktivitet skulle kännas meningsfull, men vid närmaregranskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresseoch att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt attrespondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorierarbetet utgått ifrån..
Sociala aktiviteters betydelse för äldre människor : En litteraturstudie
Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande..
Identitetsskapande genom meningsfulla upplevelser: Betydelsen av meningsfullhet i musikfestivalsammanhang
I denna uppsats har jag undersökt hur meningsfulla upplevelser i musikfestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande.Syftet med studien i denna uppsats är att undersöka begreppen meningsfullhet och identitet applicerat på musikfestival¬sammanhang. Delsyftet är att undersöka om meningsfulla upplevelser i musikfestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Den består av två delar: tre festivalarrangörer på de svenska musikfestivalerna Hultsfredsfredsfestivalen, Arvikafestivalen och Peace & Love-festivalen samt åtta stycken festival¬besökare har intervjuats gällande synen på festivalupplevelser och dess relation till begreppet meningsfullhet. Meningsfulla upplevelser berikar människors tillvaro genom att skapa mening och sammanhang i deras liv och efterfrågan efter upplevelser som förändrar och ger människor något mer bestående än ett minne ökar (Pine & Gilmore, 1999).